FMUSER RF effektförstärkare Spänningstestbänk för AM Transmitter Power Amplifier (PA) och buffertförstärkartestning

FUNKTIONER

  • Pris (USD): Kontakta för mer
  • Antal (st): 1
  • Frakt (USD): Kontakta för mer
  • Totalt (USD): Kontakta för mer
  • Fraktmetod: DHL, FedEx, UPS, EMS, till sjöss, med flyg
  • Betalning: TT (banköverföring), Western Union, Paypal, Payoneer

Testning av RF-effektförstärkarkort | AM idrifttagningslösning från FMUSER

 

RF-effektförstärkare och buffertförstärkare är de viktigaste delarna av AM-sändare och spelar alltid en nyckelroll i tidig design, leverans och efterunderhåll.

 

Dessa grundläggande komponenter möjliggör korrekt överföring av RF-signaler. Beroende på effektnivån och styrkan som krävs av mottagaren för att identifiera och avkoda signalen, kan eventuella skador lämna sändare med signalförvrängning, minskad strömförbrukning och mer.

 

FMUSER AM-sändare RF-effektförstärkare san-nivå vågformsavläsningar i rörsektionen

 

För senare översyn och underhåll av kärnkomponenterna i sändningssändare är viss viktig testutrustning nödvändig. FMUSERs RF-mätlösning hjälper dig att verifiera din design genom oöverträffad RF-mätprestanda.

 

Hur det fungerar

 

Den används främst för testning när effektförstärkarkortet och buffertförstärkarkortet på AM-sändaren inte kan bekräftas efter reparation.

 

FMUSER AM sändare Testbänk för effektförstärkare och buffertförstärkare

 

Funktioner

 

  • Strömförsörjningen till testbänken är AC220V, och panelen har en strömbrytare. Internt genererade -5v, 40v och 30v tillhandahålls av den inbyggda switchade strömförsörjningen.
  • Det finns buffertutgångstest Q9-gränssnitt på den övre delen av testbänken: J1 och J2, effektförstärkarutgångstest Q9-gränssnitt: J1 och J2, och effektförstärkarens spänningsindikator (59C23). J1 och J2 är anslutna till det dubbelintegrerade oscilloskopet.
  • Den vänstra sidan av den nedre delen av testbänken är buffertförstärkningstestpositionen och den högra sidan är effektförstärkarkortets test.

 

Instruktioner

 

  • J1: Testa strömbrytaren
  • S1: Förstärkarkorttest och buffertkorttestväljare
  • S3/S4: Effektförstärkarkort testa vänster och höger startsignal påslag eller avstängning.

 

RF-effektförstärkare: Vad är det och hur det fungerar?

 

Inom radiofältet är en RF-effektförstärkare (RF PA), eller radiofrekvenseffektförstärkare en vanlig elektronisk anordning som används för att förstärka och mata ut ingångsinnehåll, vilket ofta uttrycks som spänning eller effekt, medan RF-effektförstärkarens funktion är att höja de saker som den "absorberar" till en viss nivå och "exporterar den till omvärlden".

 

Hur fungerar det?

 

Vanligtvis är RF-effektförstärkaren inbyggd i sändaren i form av ett kretskort. Naturligtvis kan RF-effektförstärkaren också vara en separat enhet ansluten till utgången på lågeffektssändaren via en koaxialkabel. På grund av det begränsade utrymmet, om du är intresserad, välkommen Lämna en kommentar så uppdaterar jag den någon gång i framtiden :).

 

Betydelsen av RF-effektförstärkaren är att få en tillräckligt stor RF-utgångseffekt. Detta beror först och främst på att i sändarens front-end-krets, efter att ljudsignalen matats in från ljudkällan via datalinjen, kommer den att omvandlas till en mycket svag RF-signal genom modulering, men dessa svaga signalerna räcker inte för att möta den storskaliga sändningstäckningen. Därför går dessa RF-modulerade signaler genom en serie av förstärkning (buffertsteg, mellanförstärkningssteg, sluteffektförstärkningssteg) genom RF-effektförstärkaren tills den förstärks till tillräcklig effekt och passerar sedan genom det matchande nätverket. Slutligen kan den matas till antennen och strålas ut.

 

För mottagardrift kan sändtagaren eller sändar-mottagarenheten ha en intern eller extern sändnings/mottagaromkopplare (T/R). T/R-omkopplarens uppgift är att koppla om antennen till sändaren eller mottagaren efter behov.

 

Vad är den grundläggande strukturen för en RF-effektförstärkare?

 

De viktigaste tekniska indikatorerna för RF-effektförstärkare är uteffekt och effektivitet. Hur man kan förbättra uteffekten och effektiviteten är kärnan i designmålen för RF-effektförstärkare.

 

RF-effektförstärkaren har en specificerad driftfrekvens och den valda driftfrekvensen måste ligga inom dess frekvensområde. För en arbetsfrekvens på 150 megahertz (MHz) skulle en RF-effektförstärkare i området 145 till 155 MHz vara lämplig. En RF-effektförstärkare med ett frekvensområde på 165 till 175 MHz kommer inte att kunna fungera vid 150 MHz.

 

Vanligtvis, i RF-effektförstärkaren, kan grundfrekvensen eller en viss överton väljas av LC-resonanskretsen för att uppnå distorsionsfri förstärkning. Utöver detta bör de harmoniska komponenterna i utgången vara så små som möjligt för att undvika interferens med andra kanaler.

 

RF-effektförstärkarkretsar kan använda transistorer eller integrerade kretsar för att generera förstärkning. I RF-effektförstärkardesign är målet att ha tillräcklig förstärkning för att producera den önskade uteffekten, samtidigt som det tillåter en tillfällig och liten missanpassning mellan sändaren och antennmataren och själva antennen. Impedansen för antennmataren och själva antennen är vanligtvis 50 ohm.

 

Idealt kommer kombinationen av antenn och matningsledning att presentera en rent resistiv impedans vid arbetsfrekvensen.

Varför är RF-effektförstärkare nödvändig?

 

Som huvuddelen av sändningssystemet är betydelsen av RF-effektförstärkaren självklar. Vi vet alla att en professionell sändare ofta innehåller följande delar:

 

  1. Styvt skal: vanligtvis tillverkat av aluminiumlegering, ju högre pris.
  2. Ljudingångskort: används huvudsakligen för att erhålla signalingång från ljudkällan och ansluta sändaren och ljudkällan med en ljudkabel (som XLR, 3.45 mm, etc.). Ljudingångskortet är vanligtvis placerat på sändarens bakpanel och är en rektangulär parallellepiped med ett bildförhållande på ungefär 4:1.
  3. Strömförsörjning: Den används för strömförsörjning. Olika länder har olika strömförsörjningsstandarder, såsom 110V, 220V, etc. I vissa storskaliga radiostationer är den vanliga strömförsörjningen ett 3-fas 4-trådssystem (380V/50Hz) enligt standarden. Det är också en industrimark enligt standarden, som skiljer sig från den civila elstandarden.
  4. Kontrollpanel och modulator: vanligtvis placerad i det mest iögonfallande läget på sändarens frontpanel, bestående av installationspanelen och några funktionstangenter (ratt, kontrollknappar, bildskärm, etc.), används huvudsakligen för att konvertera ljudingångssignalen till RF-signal (mycket svag).
  5. RF-effektförstärkare: hänvisar vanligtvis till effektförstärkarkortet, som huvudsakligen används för att förstärka den svaga RF-signalen från moduleringsdelen. Den består av ett kretskort och en serie komplexa komponentetsningar (såsom RF-ingångsledningar, effektförstärkarchips, filter, etc.), och den är ansluten till antennmatarsystemet via RF-utgångsgränssnittet.
  6. Strömförsörjning och fläkt: Specifikationerna är gjorda av sändartillverkaren, används huvudsakligen för strömförsörjning och värmeavledning

 

Bland dem är RF-effektförstärkaren den mest kärna, den dyraste och den lättast brännbara delen av sändaren, vilket främst bestäms av hur den fungerar: RF-effektförstärkarens utgång kopplas sedan till en extern antenn.

 

De flesta antenner kan ställas in så att de i kombination med mataren ger den mest idealiska impedansen för sändaren. Denna impedansmatchning krävs för maximal effektöverföring från sändaren till antennen. Antenner har lite olika egenskaper i frekvensområdet. Ett viktigt test är att säkerställa att den reflekterade energin från antennen till mataren och tillbaka till sändaren är tillräckligt låg. När impedansmissanpassningen är för hög kan RF-energin som skickas till antennen återgå till sändaren, vilket skapar ett högt stående vågförhållande (SWR), vilket gör att sändningseffekten stannar i RF-effektförstärkaren, vilket orsakar överhettning och till och med skada på aktiva komponenter.

 

Om förstärkaren kan ha bra prestanda, så kan den bidra med mer, vilket återspeglar dess eget "värde", men om det finns vissa problem med förstärkaren, så efter att ha börjat arbeta eller arbetat under en tid, kan det inte bara längre Ge något "bidrag", men det kan bli några oväntade "chocker". Sådana "chocker" är förödande för omvärlden eller förstärkaren själv.

 

Buffertförstärkare: Vad är det och hur det fungerar?

 

Buffertförstärkare används i AM-sändare.

 

AM-sändaren består av ett oscillatorsteg, ett buffert- och multiplikatorsteg, ett drivsteg och ett modulatorsteg, där huvudoscillatorn driver buffertförstärkaren, följt av buffertsteget.

 

Steget bredvid oscillatorn kallas en buffert eller buffertförstärkare (ibland helt enkelt kallad buffert) - så namnet eftersom det isolerar oscillatorn från effektförstärkaren.

 

Enligt Wikipedia är en buffertförstärkare en förstärkare som ger elektrisk impedansomvandling från en krets till en annan för att skydda signalkällan från all ström (eller spänning, för en strömbuffert) som belastningen kan producera.

 

Faktum är att på sändarsidan används buffertförstärkaren för att isolera huvudoscillatorn från de andra stegen i sändaren, utan bufferten, när effektförstärkaren ändras, kommer den att reflektera tillbaka till oscillatorn och få den att ändra frekvens, och om svängningen Om sändaren ändrar frekvensen kommer mottagaren att tappa kontakten med sändaren och ta emot ofullständig information.

 

Hur fungerar det?

 

Huvudoscillatorn i en AM-sändare producerar en stabil sub-harmonisk bärvågsfrekvens. Kristalloscillatorn används för att generera denna stabila sub-harmoniska oscillation. Därefter ökas frekvensen till önskat värde med hjälp av en övertonsgenerator. Bärvågsfrekvensen bör vara mycket stabil. Varje förändring av denna frekvens kan orsaka störningar för andra sändande stationer. Som ett resultat kommer mottagaren att acceptera program från flera sändare.

 

Avstämda förstärkare som ger hög ingångsimpedans vid huvudoscillatorfrekvensen är buffertförstärkare. Det hjälper till att förhindra förändringar i belastningsströmmen. På grund av dess höga ingångsimpedans vid huvudoscillatorns arbetsfrekvens påverkar ändringar inte huvudoscillatorn. Därför isolerar buffertförstärkaren huvudoscillatorn från de andra stegen så att laddningseffekter inte ändrar huvudoscillatorns frekvens.

 

RF Power Amplifier Test Bench: Vad det är och hur det fungerar

 

Termen "testbänk" använder ett hårdvarubeskrivningsspråk i digital design för att beskriva testkoden som instansierar DUT och kör testerna.

 

Testbänk

 

En testbänk eller testarbetsbänk är en miljö som används för att verifiera riktigheten eller sundheten hos en design eller modell.

 

Termen har sitt ursprung i testning av elektronisk utrustning, där en ingenjör skulle sitta på en labbbänk, hålla mät- och manipuleringsverktyg som oscilloskop, multimetrar, lödkolvar, trådskärare, etc., och manuellt verifiera korrektheten av enheten som testas (DUT).

 

I samband med mjukvara eller firmware eller hårdvaruteknik är en testbänk en miljö där en produkt under utveckling testas med hjälp av mjukvara och hårdvaruverktyg. I vissa fall kan programvaran kräva mindre modifieringar för att fungera med testbänken, men noggrann kodning säkerställer att ändringar enkelt kan ångras och inga buggar introduceras.

 

En annan betydelse av "testbädd" är en isolerad, kontrollerad miljö, mycket lik en produktionsmiljö, men varken dölja eller synlig för allmänheten, kunder etc. Det är därför säkert att göra ändringar då ingen slutanvändare är inblandad.

 

RF-enhet under test (DUT)

 

En enhet under test (DUT) är en enhet som har testats för att fastställa prestanda och skicklighet. En DUT kan också vara en komponent i en större modul eller enhet som kallas en enhet under test (UUT). Kontrollera DUT för defekter för att säkerställa att enheten fungerar korrekt. Testet är utformat för att förhindra skadade enheter från att nå marknaden, vilket också kan minska tillverkningskostnaderna.

 

En enhet under test (DUT), även känd som en enhet under test (EUT) och en enhet under test (UUT), är en tillverkad produktinspektion som testas när den först tillverkas eller senare i sin livscykel som en del av pågående funktionstestning och kalibrering. Detta kan inkludera tester efter reparation för att avgöra om produkten uppfyller de ursprungliga produktspecifikationerna.

 

I halvledartester är enheten som testas en form på en wafer eller den slutliga förpackade delen. Anslut komponenter till automatisk eller manuell testutrustning med anslutningssystemet. Testutrustningen driver sedan komponenten, ger stimulanssignaler och mäter och utvärderar utrustningens uteffekt. På detta sätt avgör testaren om den specifika enheten som testas uppfyller enhetsspecifikationen.

 

I allmänhet kan en RF DUT vara en kretsdesign med valfri kombination och antal av analoga och RF-komponenter, transistorer, resistorer, kondensatorer, etc., lämpliga för simulering med Agilent Circuit Envelope Simulator. Mer komplexa RF-kretsar kommer att ta längre tid att simulera och förbruka mer minne.

 

Testbänkssimuleringstid och minneskrav kan ses som en kombination av benchmark-testbänksmätningar med kraven för den enklaste RF-kretsen plus kraven för kretsenveloppsimulering av RF DUT av intresse.

 

En RF DUT ansluten till en trådlös testbänk kan ofta användas med testbänken för att utföra standardmätningar genom att ställa in testbänkens parametrar. Standardinställningar för mätningsparameter är tillgängliga för en typisk RF DUT:

 

  • En insignal (RF) med en konstant radiofrekvensbärarfrekvens krävs. Utsignalen från testbänkens RF-signalkälla producerar inte en RF-signal vars RF-bärvågsfrekvens varierar med tiden. Emellertid kommer testbänken att stödja en utsignal som innehåller RF-bärvågsfas och frekvensmodulering, som kan representeras av lämpliga I- och Q-enveloppändringar vid en konstant RF-bärvågsfrekvens.
  • En utsignal med konstant RF-bärvågsfrekvens alstras. Testbänkens ingångssignal får inte innehålla en bärfrekvens vars frekvens varierar över tiden. Testbänken kommer dock att stödja insignaler som innehåller RF-bärvågsfasbrus eller den tidsvarierande dopplerförskjutningen av RF-bärvågen. Dessa signalstörningar förväntas representeras av lämpliga I- och Q-enveloppändringar vid en konstant RF-bärvågsfrekvens.
  • En insignal från en signalgenerator med 50 ohm källresistans krävs.
  • En insignal utan spektralspegling krävs.
  • Generera en utsignal som kräver ett externt belastningsmotstånd på 50 ohm.
  • Ger en utsignal utan spektral spegling.
  • Lita på testbänken för att utföra eventuell mätningsrelaterad bandpasssignalfiltrering av RF DUT-utgångssignalen.

 

AM-sändarens grunder du bör känna till

 

En sändare som avger en AM-signal kallas AM-sändare. Dessa sändare används i mellanvågs (MW) och kortvågs (SW) frekvensband för AM-sändningar. MW-bandet har frekvenser mellan 550 kHz och 1650 kHz och SW-bandet har frekvenser från 3 MHz till 30 MHz.

 

De två typerna av AM-sändare som används baserat på sändningseffekt är:

 

  1. hög nivå
  2. låg nivå

 

Högnivåsändare använder högnivåmodulering och lågnivåsändare använder lågnivåmodulering. Valet mellan de två moduleringsscheman beror på AM-sändarens sändningseffekt. I broadcast-sändare vars sändningseffekt kan vara i storleksordningen kilowatt, används högnivåmodulering. I lågeffektssändare som bara kräver några få watts sändningseffekt används lågnivåmodulering.

 

Hög- och lågnivåsändare

 

Bilden nedan visar blockschemat för högnivå- och lågnivåsändarna. Den grundläggande skillnaden mellan de två sändarna är effektförstärkningen av bärvågen och modulerade signaler.

 

Figur (a) visar ett blockschema över en avancerad AM-sändare.

 

Figur (a) är ritad för ljudöverföring. Vid högnivåöverföring förstärks effekten hos bärvågen och de modulerade signalerna innan de tillförs modulatorsteget, såsom visas i figur (a). Vid lågnivåmodulering förstärks inte effekten av de två insignalerna till modulatorsteget. Den erforderliga sändningseffekten erhålls från sändarens sista steg, klass C-effektförstärkaren.

 

Delarna i figur (a) är:

 

  1. Bäraroscillator
  2. Buffertförstärkare
  3. Frekvensmultiplikator
  4. Förstärkare
  5. Ljudkedja
  6. Modulerad klass C effektförstärkare
  7. Bäraroscillator

 

En bärvågsoscillator genererar en bärvågssignal i radiofrekvensområdet. Bärvågens frekvens är alltid hög. Eftersom det är svårt att generera höga frekvenser med god frekvensstabilitet, genererar bärvågsoscillatorer submultiplar med önskad bärvågsfrekvens. Denna sub-oktav multipliceras med multiplikatorsteget för att erhålla den önskade bärvågsfrekvensen. Dessutom kan en kristalloscillator användas i detta skede för att generera en lågfrekvent bärvåg med den bästa frekvensstabiliteten. Frekvensmultiplikatorsteget ökar sedan bärvågsfrekvensen till dess önskade värde.

 

Buffert Amp

 

Syftet med buffertförstärkaren är dubbelt. Den matchar först bärvågsoscillatorns utgångsimpedans med ingångsimpedansen för frekvensmultiplikatorn, nästa steg i bärvågsoscillatorn. Den isolerar sedan bärvågsoscillatorn och frekvensmultiplikatorn.

 

Detta är nödvändigt så att multiplikatorn inte drar stora strömmar från bärvågsoscillatorn. Om detta händer kommer frekvensen för bärvågsoscillatorn inte att vara stabil.

 

Frekvensmultiplikator

 

Den submultiplicerade frekvensen för bärvågssignalen som alstras av bärvågsoscillatorn tillförs nu frekvensmultiplikatorn genom buffertförstärkaren. Detta steg är också känt som en harmonisk generator. Frekvensmultiplikatorn producerar högre övertoner av bärvågsoscillatorns frekvens. En frekvensmultiplikator är en avstämd krets som ställer in sig på bärvågsfrekvensen som behöver sändas.

 

Effektförstärkare

 

Bärsignalens effekt förstärks sedan i ett effektförstärkarsteg. Detta är ett grundläggande krav för en högnivåsändare. Klass C-effektförstärkare ger högeffektsströmpulser av bärsignalen vid deras utgångar.

 

Ljudkedja

 

Ljudsignalen som ska överföras erhålls från mikrofonen som visas i figur (a). Audiodrivförstärkaren förstärker spänningen för denna signal. Denna förstärkning är nödvändig för att driva ljudeffektförstärkare. Därefter förstärker en klass A eller klass B effektförstärkare ljudsignalens effekt.

 

Modulerad klass C-förstärkare

 

Detta är sändarens slutsteg. Den modulerade ljudsignalen och bärvågssignalen tillförs detta moduleringssteg efter effektförstärkning. Moduleringen sker i detta skede. Klass C-förstärkaren förstärker också AM-signalens effekt till den återvunna sändningseffekten. Denna signal skickas slutligen till antennen, som strålar ut signalen till sändningsutrymmet.

 

Figur (b): Lågnivå AM-sändarblockdiagram

 

Lågnivå AM-sändaren som visas i figur (b) liknar högnivåsändaren förutom att kraften hos bärvågen och ljudsignalerna inte förstärks. Dessa två signaler matas direkt till den modulerade klass C-effektförstärkaren.

 

Moduleringen sker under denna fas, och effekten hos den modulerade signalen förstärks till den önskade sändningseffektnivån. Sändningsantennen sänder sedan signalen.

 

Koppling av slutsteg och antenn

 

Utgångssteget för den modulerade klass C-effektförstärkaren matar signalen till sändarantennen. För att överföra maximal effekt från slutsteget till antennen måste impedanserna för de två sektionerna matcha. För detta krävs ett matchande nätverk. Matchningen mellan de två bör vara perfekt vid alla sändningsfrekvenser. Eftersom matchning vid olika frekvenser krävs, används induktorer och kondensatorer som ger olika impedanser vid olika frekvenser i matchningsnätverket.

 

Ett matchande nätverk måste konstrueras med dessa passiva komponenter. Som visas i figur (c) nedan.

 

Figur (c): Dual Pi-matchande nätverk

 

Det matchande nätverket som används för att koppla sändarens utgångssteg och antennen kallas ett dubbelt π-nätverk. Nätverket visas i figur (c). Den består av två induktorer L1 och L2 och två kondensatorer C1 och C2. Värdena för dessa komponenter väljs så att nätverkets ingångsimpedans är mellan 1 och 1'. Figur (c) visas för att matcha utgångsimpedansen för sändarens utgångssteg. Dessutom matchar nätverkets utgångsimpedans antennens impedans.

 

Det dubbla π-matchningsnätverket filtrerar också bort oönskade frekvenskomponenter som visas vid utgången av sändarens sista steg. Utsignalen från en modulerad klass C-effektförstärkare kan innehålla högst oönskade högre övertoner, såsom andra och tredje övertoner. Frekvenssvaret för det matchande nätverket är inställt för att helt förkasta dessa oönskade högre övertoner och endast den önskade signalen kopplas till antennen.

UNDERSÖKNING

KONTAKTA OSS

contact-email
kontakt-logotyp

FMUSER INTERNATIONAL GROUP LIMITED.

Vi tillhandahåller alltid våra kunder pålitliga produkter och hänsynsfulla tjänster.

Om du vill hålla kontakten med oss ​​direkt, gå till kontakta oss

  • Home

    Hem

  • Tel

    Sådana

  • Email

    E-postadress

  • Contact

    Kontakta oss